Februari - Ny Månadens blomma

Nu byter vi månad och också månadens blomma som ligger i högerspalten.
Jag kommer att lägga in en ny växt från min trädgård varje månad. Naturligtvis är det foton från tidigare år.

Fantastiska färgglada tavlor!!

Vilken fantastisk bok jag hittade på bokhandeln: Ingrid Roth - en av passionisterna.

Boken berättar om konstnären som kommer från Hammerdal, 3 mil härifrån, och visar upp flera av hennes tavlor. Hon är aktuell just nu i Uppsala på ett galleri.

Flera av konstverken innehåller tulpaner och flygande hundar. Passar mig precis!

Köp den och njut!

Fredag hela dan

Idag trodde jag att jag skulle kunna briljera med ett fantastiskt gott brödrecept här och visa upp vackra bröd. Men ack, ack vad jag bedrog mig....

Morgonen började med att jag hämtade surdegen från toagolvet, (ja, den låg i en bunke kanske jag måste säga) och slängde ihop en deg. Jag lämnade disken och tog en tur med hundarna på isen. Ingen lång tur för det var ganska kallt. Väl hemkommen stod disken kvar och degen var i kylen.

Jag hade slagit ihop flera recept och tips från erfarna bagare och trodde att det skulle bli lyckat. Men jag anade nog ganska snart att det här blir ingen succe. Visst jäste de men inte med schvung och visst höjde de sig i ugnen men inte speciellt anmärkningsvärt. Jag var på väg och slänga dem men Lasse tyckte att jag skulle skiva dem och prova att rosta dem. Så med en massa smör blir de kanske bra...


Men skam den som ger sig nu står det en annan bunke och puttrar, jag hoppas att den puttrar, på toagolvet. Till den ska jag inte använda Specialvete med fibrer för det var ingen höjdare. Det blir dinkelmjölet från Saltå som Eva köpte istället. Sedan kom jag på att jag behövde en bakspade att skjutsa in brödet med så det beställde jag från Hus-modern. Det blir nog bättre skjuts då!!

Nu är Lasse på väg till Arlanda och imorgon flyger han vidare till Malaga. Göran och Ulf är också med och har de lika stor packning som Lasse hade så får de hyra en lastbil för att få med allt. De ska till El Rompido i sydvästra Spanien och spela golf i 1 vecka. Och jag hoppas att inte väderprognosen stämmer för den har sagt att det ska regna hela veckan där nere. Monica och Urban är redan där nere och blir nog överraskade när de får besök.

Lasse har lovat att komma med en reseberättelse senare.

Tobbe och jag har burit ut en del möbler på altanen nu så vi får se om Lasse känner igen sig när han kommer hem...

Vera apporterar

Titta så fint hon håller apporten!

Det här är en liten seger att fira, för Vera har alltid varit försiktig med vad hon tar i sin mun. Hon använder tänderna så försiktigt även om man ger henne godsaker. Men nu tar hon apporten och håller fast. Ibland åker den ut på en gång men ibland hinner jag t.o.m. ta en bild på henne.

Det svarta som syns i bilden är Vilma den lilla busan, och jag har redan börjat träna henne att apportera. Hon däremot tar gärna allt möjligt i munnen så det kommer att gå mycket fortare att få henne att hålla både trä och metall. Igår hade hon och jag dragkamp om matskeden med filmjölk på, jag vann ...

Surdeg och russinjäst

Bakning är en otrolig terapi, det vet alla som sysslar med sånt.

Bilden visar mina vörtlimpor som vi tuggade i oss i jul.

Jag bakar helst matbröd och vetebullar för det ska vara något att bita i. Nu har jag inte bakat matbröd på några veckor så det känns som om det måste bli imorgon. Och så lämpligt då att både rågsuren och vetesuren är klara. Jag gjorde nya för de hade stått för länge utan matning och var helst stendöda.

Surdegsbakning har jag inte hållit på med så länge, hösten 08, och det var Jan Hedhs bok Bröd som gjorde att jag började. Jag köpte den på rea för några år sedan men tyckte nog mest då att den verkade krånglig, det var så många konstiga moment, men jag har nog mognat tror jag. (som en riktig surdeg...) Krånglig var den ju inte bara man planerar sin bakning. Sedan hittade jag flera trevliga bakbloggar och recept. T.ex. Martins blogg (se blogglistan till vänster) där jag fått många tips på gott bröd. Han håller på att skriva en brödbok som ska komma till hösten, spännande.

Idag köpte jag hem en massa russin för jag ska prova att göra en russinjäst. Vildjäst kallas det också, man kan använda torkade aprikoser eller äpplen och det ska fungera lika bra. Jag återkommer med resultatet... vilket det än blir.

Det trodde jag aldrig...

... att den här amaryllisen skulle komma med någon knopp. Och vilken knopp sedan... liten alltså. Bladen är en halvmeter så det är klart att det inte fanns så mycket kraft kvar till knoppen, men den kämpar på. Än så länge syns bara en blomma, men det kanske kommer en till.

Hoppas att den orkar slå ut!

Håll tummarna så kanske ni får se den utslagen.

Hundar på isen, fotografering

Idag gick vi ner på isen och pulsade i djupsnö, ochTobias borderterrier Max var också med. Det blir fart när han är med. Vilma blir alldeles vit när vi är ute för snön fastnar så lätt i hennes päls.

Vera fick jag koppla 2 gånger för hon vill så gärma springa över isen när det kommer en liten svart prick som låter iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii (skoter alltså). När skotrarna är nära oss så är de inte roliga men långt bort blir de otroligt spännande. Och jag är rädd för att hon ska gå ner sig i nån vak så då blir det koppel på.

Sedan kom Eva hit och ordnade en fotostudio med lakan och 2 sladdlampor. Förmodligen var det ingen proffsig fotostudio men man tager vad man haver. Fotoobjektet var inte speciellt proffsigt heller, utan ville mest hoppa och studsa. Men efter att jag kollat igenom 164 kort så får ni se de här.

Ett kort på Vilma där hon står i vår primitiva fotostudio.

Bakgrund

Idag har jag suttit och lekt med bakgrunder, provat flera olika och jag vet inte vad som är bäst. Men det får bli den här så länge.

Tiden går fort när man sitter här, nu börjar det bli mörkt ute och magen knorrar. Som tur är har jag fisk sedan igår så hungern kan jag fixa. Mörkret är inte så mycket att göra nåt åt i januari.

Hypertyreos

Så heter anledningen till att jag är sjukskriven med tillägget Graves sjukdom (ögonen). Sköldkörteln bildar för mycket hormon så ämnesomsättningen skjuter i höjden och då blir man som jag.... åtminstone som jag har varit under hösten. Det har varit full snurr i kroppens alla delar.

Jag vet inte när de här hormonerna kastade sig över mig utan förmodligen har de kommit smygande som små indianer. Men jag har funderat över min ämnesomsättning eftersom jag har ätit mycket och ändå behållit vikten. Alla andra symptom som jag haft, svettningar, ojämnt humör, trötthet, har jag skyllt på övergångsåldern, för dit har jag ju kommit nu. Så indianhormonerna har fått fortsatt att trycka ned mig, och sedan skyller man på jobbet för det har varit tungt under höstterminen. Å så har man kämpat på.

Det som gjorde att jag fick reda på att jag var sjuk var att ögonen grusat igen. Jag har gått hos ortoptist Katrin under hela hösten för att det har varit svårt att läsa. Mina ögon har inte varit i samma höjdläge, hm låter konstigt men så är det. I okt/nov tyckte jag att högra ögat var större och båda ögonen började bli grusiga. Ja det känns som om det är grus i dem och jag vill helst bara blunda. Ögonläkaren mätte ögonen men hittade inte något mätbart men i december skickade de ett blodprov till labb och då kom en remiss till medicin som ett brev på posten, som man säger. Så nu har jag fått "diagnosen" och ett gäng medicinburkar.

Hjärtat har haft fullt schå att hinna med i svängarna, vilopuls på 100 har inte varit ovanligt. Jag har tänkt på det ibland under hösten när jag gått till jobbet att min kondition måste ha blivit mycket sämre. Att behöva stanna och hämta andan har jag inte behövt göra förut, så jag var lite brydd. Men trodde att jag slöat till och därmed hade kondisen övergett mig. Så nu äter jag Seloken för att dämpa pulsen, och den har gått ned men är väl inte riktigt normal ännu. Doktor Kristina sa att det kan ta lite tid för att allt ska bli bra... så därför är jag nu sjukskriven.

Nu tar jag en promenad med hundarna för att inte tappa all kraft. För om några veckor ska jag ju jobba igen. När man är hemma så blir det mycket stillasittande (framför datorn bl.a.), och då krävs det inte så mycket kraft. Men det är ju för att jag sitter mest still, och det märkte jag i fredags för handlandet på Simon tog mycket på krafterna. Så det är bra att hundarna behöver ut för då slöar jag inte till.

Trädgård i vila

Idag snöar det igen...

Vi har ganska mycket snö nu så jag tycker att det räcker.

Trädgården ligger i vila och egentligen är det skönt för det blir desto roligare när den börjar tina fram. Våren är härlig när plantorna tränger sig upp i ljuset. De har trotsat vintern och tänker visa upp sig ännu en sommar. Då förstår man att de gjort rätt för vintervilan.

Mitt växthus som Lasse byggde för några år sedan ligger inbäddat i snö. Men om 2 månader är det full fart där inne, för jag börjar med att sätta ut frösådderna. Sedan kommer pelargoner och fuchsior ut och då har nektarinträdet börjat blomma. Hoppas att det mår bra efter den här vintern för ifjol blev det ingen frukt på det. 2 år har det givit frukt och nektarinerna var jättegoda, ganska vita i köttet om man jämför med de man köper.

Maria I började göra en hemsida för min trädgård, UTERUMMET heter den, för något år sedan men jag hade lite svårt att uppdatera den så den ligger i vila den med. Men det finns många bilder där från min trädgård, mitt UTERUM. Titta gärna in dit.

Fundersam...

Undrar varför det ibland blir stycken i texten jag skriver och ibland sitter allt i ett och samma stycke ??? Jag får testa lite.

Idag åkte Lasse, Göran och Ulf till Östersund och spelade golf. Fast inomhus förstås. Golfbanan projiceras på en vägg och styrs av dator. Man slår bollen rakt i väggen och får då veta hur långt man slagit, om man hamnat i bunkern eller ligger mitt i. Bra va!

De här grabbarna är sugna på att testa klubborna så här mitt i vintern så de åker till Huelva i södra Spanien nästa vecka. Och då var det ju bra att kolla om svingen satt idag.


Nu har jag testat klart styckeindelningen , kanske funkar det annorlunda om man har bild eller inte....

Efterrätt

Äppelpaj med vaniljsås till efterrätt är inte dumt, och speciellt den här är toppengod. Kanske inte så nyttig förstås...

Blanda 175 gr smält smör med 3 dl mjöl, 1/2 tsk bakpulver, 1 dl socker och en gnutta salt. Det blir ganska smetigt men täck en pajform och ställ in i kylen en stund.

Jag fyllde med äpplen skurna i ganska stora bitar och sedan strödde jag ca 1 dl havregryn, lite socker och kanel över. Överst lägger man några skivor smör. Lättast är det att hyvla med osthyvel.

In i ugnen, 200 grader ca. 25 minuter. Lägg över folie om den måste stå lite längre. Den kan behöva det om man har stora äppelbitar.

Egentligen kan man fylla den med vilka godsaker som helst, jag gjorde också en med hallon/mango (en sån där låda från frysdisken), den kryddade jag med lite ingefära. Men jag har inte smakat ännu, den är lite för varm . Det går också att göra den mer nyttig förstås, använd grövre mjöl eller kanske dinkelmjöl. Ta mindre smör och blanda istället i kesella, det har jag gjort ibland.

Matpajer är jag inte så förtjust i men just efterrättspajer slinker gärna ner. Så nu ska jag provsmaka......

Chow Chow VILMA

Vilma heter Nellwood`s Eliza Minelli och är en svart chow chow. Vilma och Vera kommer från samma kennel, Nellwoods, som ligger i Häggnäs utanför Umeå, Annika Persson heter ägaren.

Vilma är snart 4 månader och ibland ligger hon och sover som på bilden. Men väldigt ofta är det full fart så det är svårt att ta kort på henne. Detta trots att vi tränar på att kunna stå still.... Men jag ska anlita hjälp med fotograferingen snart.

Eftersom hon är så livlig kommer jag, efter att hon är röntgad, att prova agility med henne. Det är en fartfylld och kul hundsport. Men än så länge är det en massa annat som ska tränas för att hon ska bli en bra familjehund. Hon älskar att bita i våra kläder och fingrar. Hundarna fungerar bra tillsammans och Vilma sätter fart på Vera.

Jag kommer att ställa henne första gång i Vännäs, det är dubbelutställning där i juni. Vi har ofta långt till utställningarna så 23 mil till Vännäs är en av de närmsta utställningsplaterna.

Chow chow, VERA

Vera heter egentligen Nellwood´s Yukun och är nu drygt 2 år. Hon har en fin fawnfärg. Vera är en lugn hund förutom när jag viftar med leverpastej, hejar på svenska skidåkare eller när hon kan springa efter rådjur på isen. Då är det full fart.

Jag hade inte tänkt att träna något speciellt med henne, men i höstas gick jag en lydnadskurs och det ar riktigt kul. Vi får se om vi ställer upp i någon lydnadstävling till sommaren. Det gäller då att träna apportering för det tycker hon inte är så kul.

Hon har varit på 5 utställningar men det hade väl kunnat gå bättre, några röda plastband och hederspris är skörden fram till nu. Men vi ska ställa i sommar igen, planeringen är redan klar! Mer om det längre fram.

Vad har vi för intressen då?

Ja, tänk om vi hade samma fritidsintressen men så enkelt ska det inte vara.

Lasse är en golfare, medlem i Munskänkarna, tittar på fotboll (både matcher och träningar) och läser väldigt mycket. Just nu är det litteratur om pilgrimsvandringar till Santiago de Campostela för den leden ska han vandra om något år eller två

Jag är periodvis en fanatisk trädgårdsmänniska med jord under naglarna och plantor i alla rum. Dessutom är hundarna mina, så utställning och hundsport gillar jag. Bakning är också en fantastisk fritidssysselsättning tycker jag. Jag skulle önska att jag kunde hålla på med det på heltid, men det blir bara en önskedröm.

Att resa tycker vi om båda två och senast var vi till Azorerna. Fantastiskt vackert och bra vandringsleder.

Wilsongränd

Wilsongränd ligger på Näsviken så vi har 20 minuters promenad in till Strömsund. Här började det byggas 1979 men vi byggde inte förrän 1981. Vi fick sista tomten eftersom de som hade bokat den lämnade återbud. Tur för oss! Den här gatan ligger i ett område med gamla villor som byggdes mycket tidigare. Några som bodde i de husen beklagade sig lite för att vi byggde mitt i deras bärskog. Vad namnet kommer ifrån, med engelsk stavning dessutom, vet jag inte men det ska jag försöka ta reda på.

Här finns 13 villor och av oss som byggde bor fortfarande 9 familjer kvar. Vi hade en sejour på Mullnäset i 4 år men sedan 1998 bor vi här igen. Det var tonåringar och små barn i nästan alla villor från början men nu har de flesta ungdomar flyttat härifrån. Glädjande så har en del småbarnsfamiljer flyttat in, för det är ett mycket bra ställe att bo på när man har barn. Stora skogsområden ligger runt knuten, badbryggan i Gropa och nära till utomhusbadet.

BLOGGSTART

Månaden januari är en bra månad för att starta en blogg för ute är det grått och trist och man kan lika gärna sitta vid datorn. Min systerdotter Maria rådde mig att börja blogga nu när jag blivit sjukskriven, så jag gör ett försök.

Innehållet kommer att bli väldigt blandat, men det handlar om oss här på Wilsongränd 1.