Det spirar

I väntan på att det går att hålla skaplig temperatur i växthuset så har jag växterna i ett förråd bakom garaget. Med en liten fläkt så har det inte blivit minusgrader därute. Idag tittade jag lite närmare på en del växter och vad ser man??? Jo, det spirar lite varstans.
Vi börjar lite varligt med bilden ovanför, blåregnet som nu har en del knoppar. Visst ser ni dem?

Och när jag går vidare hittar jag vindruvan jag köpte i Skellefteå på Rydlinge, och den har spruckit ut med flera blad och nya grenar. Men jag måste nog kapa en del grenar för de ser döda ut. men jag väntar och ser...

Och vad händer här... fikonet exploderar just nu med små och större fikon. Det är fikon överallt. Jag tog en stickling av min förra fikonplanta eftersom den blev så jättestor. Och nu har jag försökt stamma upp den så att den inte ska ta så stor plats, och det verkar vara bra.

Änglatrumpeterna vill ut i solen nu, och de vill ha ny jord. Några har massor av blomknopp så det är bäst att komma ihåg att gödsla mera nu. En ser lite hängig ut men de andra verkar vilja hänga med ett år till.

Och så måste man ju ha lite rosenskäror och basilika. Som synes borde de skolas ut nu och jag har iallfall tagit in krukor som är färdiga att fyllas med jord. Så snart, snart... men då måste det gå att ställa in i växthuset för nu är förrådet fullt.

Träning på Brukshundklubben

Ikväll åkte jag till klubben med hundarna. Vid 17tiden var det soligt och fint så jag trodde det skulle bli skönt. Men en timme senare var det snöigt och blåsigt.

Men det var en salig blandning av hundraser där ikväll: golden, borderterrier, jämthund, chow chow, leonberger, kelpie, inte många bruksraser i vår klubb. YoYo fick komma ut och bekanta sig med vår nya träningsplan. Mycket följsam lite herre, vi får hoppas att det håller i sig. Och det gick bra för Vera idag också, inga nya saker utan det gäller att se att hon kommer ihåg det hon lärt sig tidigare. Trots att det är andra hundar där.

Äntligen en trädgårdshund!!

Ska jag hjälpa dig? Ok, ska jag flytta burkar...






Där är en, jag tar den

Var ska den vara?

På hyllan kanske?

Nej, det är nog min burk. Hon ser mig inte så jag smiter.



Här bakom syns jag inte, så då kan jag kolla om burken är hållfast.


Hej då, jag drar nu. Burken är godkänd och jobbet är klart.

Äntligen får jag den hjälp jag behöver i trädgårdsarbetet. Ni kan ju tänka er vilken grävhjälp jag kommer att få bara snön har smält.

Hundarna letar spår efter...

Vad kan det vara som YoYo letar efter?
Vera måste kolla... har du hittat ett spår?

Nja, vet inte om det var så färskt.

Vilma har tappat intresset... spåret var kallt.

men där borta då, kan våren vara där.... nej spåret är borttappat.

Hemma igen

Rummet på Rest and Fly var ganska spartanskt och så här såg mitt bord ut. Kvällsfikat bestod av kaffe och Snickers. Så egentligen var ett enkelrum inte billigt här men åhh så smidigt, för jag behövde inte gå ut för att komma till mitt boende. Och det var extra skönt igårkväll för det var snöstorm i Stockholm.

Efter att jag bäddat så var det bara att ställa väckaren på mobilen och läsa några sidor i Elisabeth George spännande bok. Och sedan somnade jag gott.

Monica hittade mig på morgonen och hon hade YoYo med sig. Han var väldigt lugn till att börja med, det var ju så mycket folk och konstiga ljud. Sedan var det dags att checka in och gå igenom säkerhetskontrollen, och det må jag säga, all personal verkar vara hundmänniskor för alla ville gulla med valpen och veta vad det var för ras. Och jag fick ta av mig skorna för alarmet trodde att jag hade vapen i dem.... det var ju bara fotsvett. Här ovanför kliar YoYo sig för han är inte van med koppel.

I väntan på att gå ombord hittade vi en spegel med en kompis i. Konstigt... vill du inte leka?? Vi gick ombord som en av de sista och YoYo fick sitta i väskan (som jag inte visade i förra inlägget), och det gick alldeles strålande. Han var lugn hela tiden. Jag hamnade bredvid M som pluggade lärarutbildningen samtidigt med mig så flygturen gick snabbt.

Sedan kivades flygvärdinnorna om vem som skulle ta med YoYo hem och ingen fick kliva av planet förrän de sagt hej då till honom. Så kön var lång bakom oss!

Nu är vi på Wilsongränd och kollar in hagen. Vi ställde in en bur därinne och det var populärt för där kryper han ihop och sover. De andra hundarna reagerade olika på den nye medlemmen, Vera vill inte låtsas om honom, Max försöker domdera honom och Vilma är försiktigt nyfiken.

Han fick också mat, och han provade några bitar men det var annat som var mer spännande. Nu sussar han gott.

Sedan kom Lasse hem och ordnade en god middag med helstekt fläskfile, potatis-och rotsaksgratäng och sherrysås. Vad mer kan jag begära??

Färdigpackat

Nu har jag packat och resväskan ser ut så här. Så då förstår ni kanske att det inte är någon sol- och badresa jag ska ut på.

Nej, imorgonbitti träffar jag Monica från HobNobs kennel och hon har med sig lille YoYo som ska åka hem med mig i den väskan. Yo Yo är en Berger des pyrénées á poil long, alltså en pyreneisk vallhund med usprung Frankrike. Ni kan kolla upp vad för slags hundras det är i länkarna så visar jag bilder imorgonkväll.

Vi hörs!!

Utflykter i helgen

Lasse åker till Spanien på fredag... nej bara i vinets värld. Munskänkarna har vinprovningskväll och det är spanska viner som gäller. Det kommer en alldeles speciell vinkännare till Strömsund och har provningen, Michel Jamais.
De ska prova viner som heter
Nora de Neve
Cumal
Gran Elias Mora
Aalto (det trodde jag var en finsk designer???)
Finca Sandoval
Abellars

Lasse kommer att berätta om de är prisvärda eller inte och vilken mat man ska äta till dem.

Själv åker jag till Arlanda på fredag kväll och bor på Rest and Fly. Ett litet lagomt äventyr den här helgen... mer om det snart. Måste börja packa.

Första vildjästbrödet

Ikväll bakade jag ut vildjästdegen och så här såg den ut efter att ha jäst i kylskåpet under dagen. Den skulle vikas ihop några gånger men det missade jag, så den blev lite kompakt.

Här har jag delat den i 2 bitar som fick ligga 1 timme i väntan på ugnen. Jag gjorde några snitt i den och stoppade in den i 275 graders värme.

Medan vi väntade tog vi fram de sista bitarna av morotskakan och avnjöt den till en kopp kaffe.

Och så här såg de ut när de var klara. En härligt hård och knastrig skorpa med ett innehåll som var segt och gott. Men med ihopvikningar hade det varit håligare, men smaken är nog densamma. Fantastiskt ändå vad man kan få till av mjöl och vatten, och utan en massa tillsatser som bröd är fulla av nuförtiden.

Jag tar med det imorgon till fikat på jobbet... det är synd att skorpan blir mjuk.

Baka med vildjäst

Nu har jag påbörjat degen med vildjäst, receptet finns här.

Så 20 gr av en brun alkoholluktande vätska ska alltså ha tillräcklig jäskraft för att göra bröd. Det ska bli spännande att se, på tisdagkväll ska det vara klart. I receptet är det vete special men jag ska ta i lite dinkel också... vi får se om det jäser lika bra.

Böcker att läsa om vandring till Santiago de Compostela

Det här är några av alla böcker som Lasse har läst om pilgrimsvandringen:

Åke Mokvist - El Camino

Jan Folkegård - Vägen till Santiago de Compostela

Nina Granbom - Med trasiga fötter mot ett helt hjärta

Rolf Enander - Vägen till Santiago de Compostela

Silva Sköld - Pilgrimsdröm och verklighet

Plus att han läst Agneta Sjödins, Shirley McLaines och Paulo Cuelhos böcker om samma ämne.

Böckerna är väldigt olika både innehållsmässigt och utseendemässigt, Mokvists bok innehåller många fina bilder. Några med mer fakta och några mer andliga.

Så litet som möjligt!

Nu har Lasse startat träningen för pilgrimsvandringen.
Eller träning och träning, men ryggsäcken och sovsäcken är inhandlade, och inte var de stora inte. Sovsäcken väger 500 gr (som ett smörpaket) och som ni ser är den inte stor. De ska vandra i augusti så det kommer inte att bli kallt på nätterna, och då räcker den nog. Ryggsäcken rymmer 35-40 liter så det gäller att snåla in på prylarna.

Så framöver kommer han att vandra längs vägarna i Strömsunds kommun med ryggsäcken på.

Äntligen

Nu är äntligen omplanteringen klar av pelargonerna och fuchsiorna. Och för första gången på, kan det vara 5 år, så har jag under 100 st. Där ser ni, man kan komma ur habegär...

Så nu var det läge att sätta lite surdeg, en rågsurdeg gjorde jag iordning. Och idag provade jag för första gång att göra vildjäst. Russin blandat med vatten och honung, som nu står i badrummet eftersom golvet där är varmt. Det ska skakas nån gång ibland och om 4 dagar ska det ha bildats bubblor i burken och då ska man kunna använda det som jäst.

Utsikt från ett fönster

Den här utsikten hade jag när jag satt i växthuset och drack eftermiddagskaffe. En blomma från i fjol har blivit upptryckt mot fönstret av all snö.

Och utanför dörren satt mina trogna vänner för de förstod att det måste finnas något ätbart inne hos mig (det var därför jag hade stängt dörren).

De hade tidigare på dagen agerat vårdhundar eftersom vi var till mamma Svea och hälsade på. De blir ett samtalsämne och så kan de klappas på. Men hon är lite brydd över att han som är minst är äldst.

Gå in på Pain de Martin och kolla in franske bagaren Patrice när han bakar och gräddar baguetter. Den ugnen skulle man ha!!

Och vinnaren är....

Nog var det en rolig omröstning, den ena juryn tyckte en sak, den andra juryn en annan och svenska folket tyckte något helt annat.
Fast egentligen lät vinnaren La voix ungefär som de andra poplåtarna, det var bara att hon hade rösten också... ha ha

Förutom Caroline (som sjöng fel, faktiskt) som var min favorit, och som startade starkt och kom igen på slutet, så hade jag en favorit till: EMD. Det var lite stil på de gossarna!

Gäsp...

Helgen går i trötthetens tecken.

Igårkväll somnade jag i soffan kl. 20.30, vaknade kl. 22.00 och somnade om igen.

Vaknade trött imorse och sedan åkte jag till Linda, en arbetskamrat, och fick massage. Hon är snart klar med sin massörutbildning. Min rygg och axlar gick hon igenom tills hennes händer glödde. När det var klart var jag supertrött, somnade nästan i bilen....

Senare gick jag med hundarna i skogen och då sken solen riktigt skönt. Helst hade jag velat lägga mig i en driva och somna. Men jag tog mig runt och hem igen. Kokade kaffe och satte mig utanför växthuset, nu har soffan kommit ut, och tog det lugnt en stund. Solen hade försvunnit bakom tallarna men det var skönt ändå.

Inne jobbade Lasse med middagen, ikväll blir det fläskfile med rotsakskaka och rödvinssås, en kall röra blir det också med äpplen, champinjoner och bacon. Rödvinet vann han i torsdags på träffen med Munskänkarna.

Nån efterrätt har jag inte, säger Lasse nu. Vafalls!!!

Nu sjönk humöret, efter en god middag måste man ju ha något sött, hmm ... tur jag köpte chokladglass idag då.

Vilma och pelargonerna

Kolla!! Vilma stod alldeles still så jag hann ta två kort. Det nedre är lite bättre tycker jag. Precis innan jag tog de här korten hade hon försökt fånga vattendroppar som kom från ett hustak vi gick förbi. Men där hann jag inte få med tungan på kort...

På väg hem hörde hon något i skogen och vips pilade hon iväg ditåt. När hon inte såg något så gick det inte så fort längre men annars hade hon säkert skuttat vidare. Förmodligen var det rådjur, vi har ett 10tal som springer runt här i området.

Tvi och usch!! De sprider fästingar, äter upp trädgården och får hundarna på språng.

Visst ser de trista ut! Alltså är det dags att plantera om, och det är det jag håller på med nu, och har hållit på med ett tag.

För det går till så här: jag lägger krukor i vatten, tar in pelargoner från förrådet och sedan orkar jag inte börja. Utan sätter mig och kollar på Topdesign på Trean eller något annat spännande. Och så står pelargonerna och tar upp hela bänken i några dagar tills jag absolut måste ta tag i omplanteringen. Då har ju vattnet runnit bort i diskbänken och krukorna är torra igen... Och veckorna går.

Snöskottning

Ja, snön gör en tokig! Och mer ska det komma...

Under några dagar har jag skottat, men inte uppfarten utan runt staketet, för att förhindra rymningar. Vilma vill ju väldigt gärna vara ute och då är man glad om hon fortfarande är kvar på gården när man ropar in henne. Jag har upptäckt att hon ställer sig mot stängslet och trycker sig över, eller klättrar kanske jag ska säga. Hon verkar ha fått samma spårintresse som Vera.

Igår beställde jag mer stängsel för att kunna höja upp det på vissa ställen.

Nu ska jag göra mig klar för att åka till jobbet. Jag har upptäckt att när man jobbar halvtid hinner man inte med det man ska göra, det är stressigt. Det är inte bara lektioner som ska hinnas med utan det är mycket saker runt omkring också.

Faktiskt ett vårtecken

Idag åkte snön från växthuset så nu kan man hoppas på lite mer ljus därinne. Alla rutor höll också, jag var rädd för att kraften när snön for skulle trycka sönder rutorna.

Allt detta myckna snöande har gjort att det är ganska lätt för en hund att ta sig över stängslet. Trots att man är liten eller trots att man inte är så duktig på att hoppa. Nu är det bara att lyfta benen lite högre och släpa sig över de gröna rutorna, och sedan passar det bra att lägga sig på snöhögen och spana efter något roligt.

Härom kvällen släppte vi ut de hundar som ville gå ut, alltså inte Max, och när vi ropade på dem kom det inga hundar. Då öppnade jag framdörren och, javisst, där var de båda två. Det var då jag förstod att stängslet var för lättforcerat...

Nu har Lasse bokat resa till Frankrike för där är startpunkten för pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela. Egentligen skulle de, Lasse och Daniel, vandrat i oktober/november men Daniel har terminsstart i september så de får försöka stå ut med värmen.

Och nu har jakten på de lätta prylarna börjat!

Snälla, snälla, snälla,snälla

Yes!!!
Snälla, snälla, snälla, snälla, snälla
jag säger
snälla, snälla, snälla, snälla, snälla......

Har du inte hört den så lyssna här


Länk till Caroline af Uggla

Första fikat ute

Solens strålar trängde igenom molnen på eftermiddagen lämpligt till fikastunden. Så jag packade lite fika till mig och hundarna och tog fram en stol ur växthuset. På den la jag ett härligt fårskinn och placerade allt framför växthuset i de sista solstrålarna som fanns. För naturligtvis höll solen på att försvinna bakom träden när jag kom ut.

Så jag tryckte mig mot väggen och fick sitta i solen ca 5 minuter. Hundarna i sin tur tryckte sig mot mig eftersom deras fika försvann i ett nafs och de tyckte nog att jag skulle dela med mig av mitt. Jag kan ju säga att det är en stressfaktor att ha 3 stirrande hundar framför sig när man försöker njuta av sol, kaffe och macka. Max gnäller dessutom... Hur mysigt som helst!

Men det känns som om vi börjar gå mot vår nu trots all snö som finns kvar. Dagarna är ljusa väldigt länge nu och det märks skillnad för varje vecka.

Fredagsgott

Nu måste vi börja suga på ramarna... och då blir det soppa. När det gäller soppa så följer jag recept till viss del och så gör jag som Kajsa Varg Man tager vad man haver.

Så ikväll blir det bondsoppa med fläskkött, curry och rotsaker. Bröd och ost blir gott till. För jag kan fortsätta att äta vanligt bröd fick jag veta idag hos läkaren. Proverna visade inte på celiaki och det var ju skönt. Så det blev ett besök på Törners för inköp av deras musli och lyxsemlor. Vi har inte ätit dem ännu så vi får se om smaken är lyxig...

Nya prydnader på fönsterbänken

Ja, här står de nu igen, dessa burkar och lådor med diverse innehåll. Jag försöker alltid vänta och räkna veckor så att inte plantorna ska bli långa och rangliga men jag lyckas aldrig.

Så tomatfröerna, jag tror det är 12 olika sorter, har jag satt i en sorts torvkuber som jag köpte på rea. Det är första gången jag gör på det viset så jag hoppas att det fungerar. Paprikamix sådde jag också och en massa rosenskäror och gullskäror.

Det blir några veckor med dessa tjusiga prydnader i fönstren men så fort snön lämnar växthustaket kan man fundera på att sätta ut allt där. Det går ju inte att göra det för tidigt men det börjar klia i fingrarna...

Nu njuter jag av ännu en bukett tulpaner, i brist på blomster utomhus.

Bussresa och nådaskott

Sista bussen gick 22.10 ifrån Östersund igår och den hann jag med. Det var några fler som ville hem, man hejade på en del och resten registrerade jag knappt för trött var jag. Och jag somnade in fort och vaknade med ett ryck 23.15.
Hammerdal! Mhhmm, den här resam går fort tänkte jag och somnade om. Jag förstod att jag skulle vakna när vi svängde in på busstation i Strömsund.

Och vaknade gjorde jag för busschauffören började bromsa och bussen krängde oroväckande... (men vi var inte vid busstationen) sedan kom en hård smäll och så blev allt tyst... i ungefär en halv sekund. Vad var det? En älg? Renar??? Det visade sig att det var en älgkalv som hade blivit påkörd och den låg kvar på vägen. Bakbenen hade brutits, stackarn vad han måste ha lidit!

Sedan blev det en väntan eftersom vi måste stanna där tills en jägare kom. Vi var inte många kvar nu på bussen, grabbarna som druckit öl på O´Learys, en kille med kamera, några unga tjejer och P och Y. En sådan här gång blir det naturligt att börja prata om både det ena och andra. På något sätt känner man, eller känner man igen varandra.

Det var inte mycket trafik men några susade bara snabbt förbi... som tur var hade grabbarna flyttat älgen annars hade det blivit en olycka till. Kan tilläggas att det var dimmigt inatt. Ja, jägaren kom och med honom fick älgen nådaskottet. Skönt!

Jag ringde hem men Lasse hade redan åkt för att hämta mig, och telefonen låg hemma så han fick sitta 1 timme och undra vad som hade hänt.

Sensmoral:
Ha alltid bälte på dig när du åker buss för då behöver du inte vara orolig om bussen börjar svaja.
Kom ihåg mobilen när du åker iväg så slipper du sitta i ovisshet.

På vandring i Uppsala

Kommer man inomhus i Uppsala kan man hitta de mest fantastiska blad och blommor. Vi gick till Tropiska huset och både svettades och småfrös. Det var högt i tak så plantorna och träden kunde breda ut sig ordentligt.

Nu är vi inne i regnskogen och det är rejält fuktigt så bilden är dimmig. Bredvid Daniel ligger det 2 bananer, ca. 1 dm långa, så större än så blev de inte där. Eller så var det en sort med pyttebananer. Vi provsmakade aldrig.... jag vet ju hur Daniel blir när jag pratar om att stjäla något i ett växthus.

Det var också en orkideutställning i ett av rummen, men alla blommade naturligtvis inte. Men några gjorde så gott de kunde.

Det här vet jag inte vad det var för växt men den hade små geleaktiga "blommor" längs grenarna.


Sista delen var kaktusavdelningen, och där var det svalt och kargt. Men fantastiska växter kunde ändå växa där. Allt ifrån höga High Chaparallkaktusar till små grå levande stenar.

Blad i alla dess former, brokiga

stora, och


små blad med fina teckningar och färger.

Därefter utförde jag en del shopping... faktiskt mest fönstershopping för vem vill ha en massa påsar med sig på tåget hem? Hittade söta muffinsformar på Åhlens (på håll ser de faktiskt ut som en rosaprickig bh) som ska fyllas endera dagen. Maken har ingen estetisk ådra för han förstod inte vitsen med fina muffinsformar för de ska ju bara slängas sedan...

Tågresan hem blev väl egentligen bara vad man ska förvänta sig av SJ: min vagn fanns inte, sätt dig var du vill, att jag beställt plats spelar ju ingen roll när inte den platsen finns med, överkäck tågvärdinna som påstod att de hade sittplats till alla!, serveringsvagn som inte kom när de sagt det, mackorna som skulle förvaras i kyl, det stod på förpackningen, låg framme och var inte så fräscha,

men vad får man förvänta sig ... jag har ju bara betalat pengar för resan och de höll faktiskt tiden.

Resan från Östersund blev desto längre och mer händelserik, men det berättar jag senare.